Kärlek!

låter tungt, är mycket enkelt

lite som mina tankar om toleransens hårddrag, alltså att ändra på hela universum och dess lagar för att inte förnärma just den människan. total gaslysning.

kärlek är som det, men mer av ett övergrepp. toleransen blev mördad i denna sfär, motivet som gavs var svartsjuka och narcissism.

i kärlek ser du det du vill se i din nästa och går och ändrar o rör i det du vill se utan ånger eller koppling till någon objektiv verklighet, utan skam eller pardon och du gör det fullt symboliskt hängivet. det vill säga, det lägger dig naken framför oss. för du offrar till kärleken allt du egentligen tycker är oväsentligt. vilket såklart sårar folk i din omgivning.

om du läst alla tidigare kapitel och hyfsat hängt med, på iallfall nån nivå, då älskar jag dig.

äkta kärlek är en helt annan sak. men det har inte med kemin eller situationen att göra. det har att göra med om de involverade har själar och hur dessa själar tycks. bara blyga, små människor är kapabla till äkta kärlek.

den påminner om annan kärlek. men istället för att skamlöst rota runt i en påklistrad karikatyr så är äkta kärlek ett försiktigt sökande och delande av hemligheter magiskt och heligt i stunder av verkligt liv.