... alla önskar vi att få bli väl emottagna... vi söker någon att dela vad vi tänker på... det är inte endast förtroendet till en vän som avgör om tankarna vi tänkt kan delas... för stor hänsyn tas ibland och vi berättar därför inte allt... och så avstår vi att säga något...  innan vi talar med någon om våra tankar betraktar vi dem... vi söker insikt... vi kanske undrar över vem vi lättast kan öppna oss för... men ändå håller vi inne med allt... om ingen vet vad som tynger oss kan ingen hjälpa oss... våga prata och berätta, du kanske upptäcker att du inte är ensam... visa att du finns där och bli någons stöd... eller våga öppna dig och visa att du behöver någon som lyssnar... vi kan!... ingen ska gå ensam!... 

... på Tomtegården var alla omtumlade efter nattens vinteråskoväder... det hade faktiskt inte ens farmor Ida varit med om under sina 700år på jorden... Tomtemor steg ned från sista trappsteget in i köket men måttade fel... hon föll raklång och drämde in i köksbordet där frukosten stod dukad... allt for i golvet med ett brak... Tomtefar flög upp skrikandes för att han blev så rädd... och han tänkte just i den stunden mer på skägget sitt... men sedan fångade han sin tanke och skyndade istället till undsättning för Tomtemor... hon började gråta när hon insåg att hon drabbats av ryggskott... nu kommer ingenting hinna bli klart till min födelsedag och Julafton, snörvlade Tomtemor... Tomtefar tröstade och kramade sin älskling... medan farmor Ida plockade upp allt och gjorde fint igen...

... Nissan hade redan varit uppe i ottan och farit iväg... nu åkte hon Tomtemobil tillsammans med Nissen och Corona på jakt efter en potentiell trollkarl... om de hade tur denna dag kanske de även skulle finna en clown... Nissen lärde sig samtidigt hur den nya "fisojetmotorn" fungerade... han var mäkta imponerad över uppfinningen... nu flög de över Juleå och där nere i vättekvarteren såg de Vättefamiljen promenera... så de tog sig ned och bad dem följa med på en tur... då berättade Albert att han hade jobbat på en cirkus som ung... han hade assisterat en trollkarl... Beata blev idel öra, för det hade hon inte en aning om... och barnen Nils och Lisa tyckte pappa var så cool... just då fick de syn på Staffan Stalledräng som kom ut från en sybehörsaffär... de åkte och plockade upp honom på momangen...

... Nu hade nästan hela dagen gått... så alla försök att hitta vad de sökte var förbi... Staffan sa att han kunde tänka sig att hjälpa till i verkstaden under kvällen... men deras hemlighet måste de hålla så de tackade artigt nej!... jo vi har lite egna projekt som vi behöver avsluta, om du förstår, sade Nissan till Staffan.. ja men det är okej... nu styrde de hemåt men tog först en runda över bergen för att se norrskenet... det var så vackert och inte endast grönt utan både violett och rött lyste norrskenet... väl hemma igen hade det hänt märkliga saker i huset... alla lampor var tända och alla dörrar och fönster stod på vid gavel... det rök från ytterdörren.. Tomtemor satt på verandan och grät... mamma!? Nissan skyndade fram... Tomtemor snörvlade, vi väntar på att pappa och farmor Ida ska bli klara med skinkan, för de brände den förra... då förstod Nissan och alla de andra... vilken otursförföljd familj de tycktes vara...

... just då kom Ängla och lilla ängeln ned från sitt rosa skymningsmoln... jag kan hjälpa till! sa de Ängla och kramade om Tomtemor... nej det går inte, för jag har ryggskott och då behövs mirakel... då kom Corona på en sak... han sprang till verkstaden och röjde undan på bordet och tog fram sitt gyllene skrin... han ställde fram det och ropad in alla... kom jag har en idé!!!... alla samlades runt bordet och så öppnade Corona skrinet... anden kom ut och tittade med glädje på dem alla... god afton mina vänner! jag har redan löst era bekymmer, därför har inga önskningar förbrukats... så låt mig nu underhålla er en stund och njuta av min frihet... anden började med spännande trick och konster... utanför fönstret stod husbocken mäkta avundsjuk och irriterad... han som försökt att ställa till det för alla på Tomtegården... men nu plötsligt kände han bara längtan efter vänskap med dem alla... usch och tvi, tänkte han, det känns tokigt att plötsligt vilja vara en i gänget... och varför skulle de vilja vara vän med en sådan som mig som bara förstör, grubblade han... ja det ni det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

... solsken på er så länge!... :)