Böcker
I Guds Namn, en roman
31, Liv föddes för att leva...Han smög runt kyrkan. Bevakningen som han antog att männen som snurrade runt kyrkogården stod för var koncentrerad mot entrén och framsidan. Han fick sig genom en olåst dörr, kyrkan låg i mörker och han höll sig intill skuggiga mörka väggar. Hans tankar upprepades i hans huvud. Han stannade och kikade spänt mot kyrkbänkarna. Det såg ut som i vilken jäkla kyrka som helst. Fast efter stängningsdags. Plötsligt stördes tystnaden av en kvinna i lilaaktig kåpa som dök upp bakanför dopfunten. Hon skyndade förbi honom, bara en meter ifrån honom. Han höll andan och följde henne med blicken. Hon försvann ut. Något hände. Fler personer kom ut i det lilla rummet. Upprörda röster, men han hörde inte vad de sa. Bara strö ord. Pastorn nämndes, och den heliga modern, ett klockslag. Han sneglade försiktigt på sitt armbandsur. Om två timmar. Tiden var knapp. Han stannade upp vid valvet till nästa kammare. En kammare som var stor som en hel kyrksal. Två lilaklädda personer gick längs väggarna och tände ljus efter ljus. Erik insåg att det måste handla om tusentals ljus och fick bita sig i läppen för att inte flämta till. Prosa av Xena Läst 309 gånger Publicerad 2006-08-15 23:29 Spara bokmärke Kommentera text Privat textkritik Skriv ut Spara som PDF |
Nästa text
Föregående
Författarens senast böcker
*** I dom lugnaste vattnen I Guds Namn, en roman Glömskan, en roman se alla |