~*~

I syner under den mörka natt
Har jag drömt om glädje hädangången och svunnen -
Men en dröm i vaka om livets och ljusets skratt
Med brustet hjärta haver lämnat mig utrunnen.

Aah! vad är då icke en dröm en dag
För den vars ögons blickar riktas
Emot ting runtomkring med en strålglans behag
Vända bakåt tills det förflutna har siktats?

Denna heliga dröm - denna heliga dröm,
Medans resten av världen var av klander,
Upplivat mig haver som en ljusstråle öm
Ledsagad av den ensamma anden.

Vad göre det att ljuset, gen´ stormen i natten sen,
Skälvde så från fjärran -
Vad kunde då finnas av ett renare sken
I Sanningens morgon-stjärna?

Edgar Allan Poe 1827

LPWJ svensk version 2001