***

Då jag skådade Poeten blind, ändock djärv,
I smäcker Bok hans väldiga Skapelse utvecklades,
Messias Krönt, Guds Övervä'da Dekret,
Änglarebeller, det Förbjudna Trädet,
Him'len, Helvete, Jord, Kaos, Alltet; Argumentet [ 5 ]
Försatte mig en stund i tvivel för hans Syften,
Att han skulle fördärva (för jag såg honom som stark)
De heliga Sanningarna till Fabel och gammal Visa
(Så Samson grepp'de Templens Pelare i trots)
Världen i k'nslosvall att hämnas hans syn. [ 10 ]
Ehuru som jag läser, snart i växande lättmod,
Tyckte jag bra om hans projekt, succén fruktades;
genom det vida Fältet hur han skulle finna sin väg
Öv'r vilken lamslagen Tro leda de Förstående blinda;
På det han ej försvår'de de ting han skulle förklara, [ 15 ]
Och det som var enkelt han gjorde förgäves.
Eller ett Verk så ändlöst han omfatt'de
Avund jag hade för att någon mindre skicklig hand
(Sådana som livbringar det som är gott,
Och genom dålig imitation frodas smått) [ 20 ]
Måhända förmodas hela Skapelsedagen
Att ändra sitt Scenario, att visas i en Pjäs.
Förlåt mig, Mäktige Poet, ej heller förakta
Mitt verkningslösa, ändå ej intrikata, antagande.
Men jag är nu övertyg'd, Och ingen kommer våga [ 25 ]
Inom dina arbetsmödor spela en roll därav.
Ni haver ej miss't en enda tanke som kunnat passa,
Och allt det som opassande var ni haver förkastat:
Så att inget rum här finnes kvar för Författare,
Utom att Upptäcka deras Oförstånd eller Stöld. [ 30 ]
Denne Majestät som genom edert Verk dock Härskar
Drager till sig efterföljarna, uppresa de Profana.
Och gudomliga ting ni behandla på sådant sätt
Så de bevaras, och Ni, icke våldför.
På samma gång fröjd och skräck oss attackerar, [ 35 ]
Du sjunger med sådan tyngdkraft och lätthet;
Och ovan mänsklig flykt du sväva högt
Med plym så stark, så jämlik, och så mjuk.
Den Fågel namngifven från det Paradis du omsjunger
Sålunda aldrig nedfäller, utan alltid med full Vinge. [ 40 ]
Vart kunna du ord med sådan empati då finna?
Varifrån möblera du sådan vida utgift av sinnet?
Blott Him'len ni likt Tiresias återliva
Belönad med Profetia eder förlust av syn.
Väl må ni häckla edra Läsare att förtrolla [ 45 ]
Med blänkande Rim, från ditt eget sinne säkert;
Medan Stads-Pakten skriva alla vämjeligheter och trollformler,
Och likt en Packhäst tröttna utan sina klockor:
Deras Smaker våra spetsiga Tofsskor liknar,
Poeten namnge dem, vi för modet dem bära. [ 50 ]
Jag tillika förflyttad att Trenden ej förringa,
Och emedan jag ämnade att Hylla eder måste nu Efterfölja.
Eder Vers skapad likt edera Teman sublima,
I Mängd, Vikt, och Mått, behöver icke rimma.


A. M.


Versen

Versmåttet är Engelsk Hjältevers utan Rim,
som Homeros på Grekiska, och Vergilius på Latin;
Då Rim icke är en viktig Beståndsdel eller sann Utsmyckning av Poem eller god Vers, särskilt i längre Verk, utan Uppfinning
av en barbarisk Tidsålder, att påelda illvilliga Ämnen och veka Versmått; erkännes naturligtvis sedan det använts av någon känd modern Poet, pågående av ren Vana, men mycket till deras egen förlust,
hinder, och fjättrande från att annars uttrycka mången sak,
och för det mesta värre än de annars skulle uttryckt dem.
Ej utan orsak därför en del både Italienska, och Spanska Poeter
av prima rykte haver avstått från Rim både i längre och kortare Verk, så har tillika sedan länge våra bästa Engelska Tragedier, som en tingest i sig själv, för alla fördomsfulla öron, triviala, och av ingen sann musikalisk glädje; vilket enbart existera i flinka Radmått, passande mängd av Konsonanter, och känslan blandad och utdragen från en Vers till en annan, inte i det pinglande ljudet av liknande radslut, en nackdel undviken utav Forntidens lärde i Poesi såväl som all god Talkonst.
Detta undvikande av Rim skall i så liten mån som möjligt tagas för ett fel, ehuru det må synas så kanhända av vulgära Läsare, att det snarare skall vara hyll't som satt exempel, det första i Engelskan, av urtida frihet återbörd't till heroiskt Poem från det problematiska och bojförsedda
Rimmandet.

A. M. Andrew Marvell, som arbetade med Milton (och Dryden)
i Ämbetet av Utländska Språkets Ministerie i Cromwell's
regering. (1667)

LPWJ svensk version 10/03/09