Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

spår 6-8 på 10,000 Days (som hade arbetsnamnet Lost Keys dedikerad till Albert Hofmann som uppfann LSD); titeln är en referens till rosettstenen (en egyptisk stele) och någon som går på drogen DMT och blir bortförd av utomjordingar




Förlorade Nycklar (Skulden är Hofmanns)/Rosetta Stenhög (Tool)

~*~

Lipansk Besvärjelse

...

Förlorade Nycklar (Skulden är Hofmanns)

Sköterska: Ursäkta mig, doktorn, har du en stund över?
Doktor: En stund över? Vad var frågan?
Sköterska: Mer en situation, en herre i provrum 3.
Doktor: Vad är problemet?
Sköterska: Det är problemet: vi är inte säkra.
Doktor: Du har ditt diagram?
Sköterska: Här är det.
Doktor: Hmm... inte mycket här, verkar det?
Sköterska: Nej doktorn, inget synligt fysiskt trauma, värdena är stabila.
Doktor: Namn?
Sköterska: Nej sir.
Doktor: Lämnade någon av honom, kanske vi kan tala med dem? Låt oss få en bakgrund till denne man.
Sköterska: Inget ID, ingenting, och han talar inte med någon.
Doktor: Nåja, vi hälsar på honom.

Doktor: God morgon, jag är Dr. Watson. Hur mår du idag? Hur mår du idag? Se nu här min son, du är på en säker plats,
vi vill hjälpa dig, på alla sätt vi kan. Men du måste tala med oss, vi kan inte hjälpa dig annars. Så, vad har hänt?
Berätta allt för mig.

Rosetta Stenhög

Okej, så ... föreställ dig det här om du kan.

10 i 2 på natten, X, Yogi DMT, och en låda med Krispy Kremes,
i min "vetgirighetsbehov" ställning, strax utanför Area 51
Kontemplerande hela "de utvalda" grejen
när ett flammande stealthplan banana splittrar himlen
som man kunde hoppas men aldrig riktigt vänta sig
att få se på en plats som den här.
Delande högerskurna munkringar med en krona
och stannar precis vid mina Birkenstockskor,
och mig gnyende...

Heliga jävlars skit!

Sedan Arkiv X varelserna,
Som ser ut som några sorts blågröna Jackie Chan
med Isabella Rossellini läppar, och andedräkt som var full av vanilj Chig Champa
Gjorde en slow-mo Matrix nedstigning
Ur stjärtpartiet av bananfarkosten
Och svävade över mina insektsögon, min gapande käke,
och min svettiga L. Ron Hubbard överläpp,
och allt jag kunde tänka var:
"Jag hoppas Uncle Martin här inte märker
att jag pissade i mina jävla byxor."

Så lätt i sitt sätt,
Likt en uppenbarelse, [då]
Han fick mig att gallskrika,
"Fan ta mig
Det måste vara
Deadhead Kemikalierna
Läskpapperet hamnade [precis] ovanför mig
Fick mig att se E-fanshelvetes-T!"

Och efter att han lugnat ner mig
med några apelsinklyftor
och en stunds fosterställning,
Avslöjade E.T. för mig sitt enda syfte.
Han sade, "Du är den Utvalde,
Den som ska överlämna budskapet.
Ett budskap av hopp för de som önskar lyssna på det
och en varning till de som inte gör det."
Jag. Den Utvalde?
De valde mig!!!
Och jag gick inte ens ut det jävla högstadiet.

Det är bäst att du...
Det är bäst att du...
Det är bäst att du...
Det är bäst att du lyssnar nu.

Sedan såg han rätt igenom mig
Med sina sömnbringande mandelögon
Jag vet inte ens vad det betyder
Måste komma ihåg att skriva ned det
Det här är så verkligt
Som den gången då Dave flöt iväg
Se, mitt hjärta bultar
För sån här skit händer aldrig mig

Jag kan inte andas just nu!

Det var så verkligt,
Som jag vaknade upp i Underlandet.
Allt ganska skrämmande
Jag vill inte bli lämnad helt ensam
Då jag berättar den här historien.
Och kan någon tala om för mig varför
Ni alla låter som Snobbengängets föräldrar?
Kommer jag någonsin att landa igen?
Det här är så verkligt
Äntligen, är det min turdag
Se, mitt hjärta rusar
För sån här skit händer aldrig mig

Jag kan inte andas just nu!

Ni tror på mig, det gör ni väl?
Var snäll och tro på vad jag just berättade!
För The Dead turnerar inte längre
Och allt det här var inte bara i huvudet.
För, de tog min hand
Och bad mig komma ända in.
Sedan visade de mig någonting
Jag vet inte ens vart jag ska börja historien.

Fastbunden [vid] min säng
Fötterna kalla [och] ögonen röda
Jag har tappat orienteringen
Är jag levande? Är jag en av de döda?
Kan inte minnas vad de sa
Gudars helvete, det skiter sig igen.

Hallå där ...

Så tagen som man kunde bli, i min nuvarande ställning.
Sådan tung börda nu att vara den Utvalde
Född att bära och bringa till alla detaljerna om vårt slut,
Att det nedskriva för hela världen att se.

Men jag glömde min penna
Det skiter sig igen ...
Typiskt.

Fastbunden [vid] min säng
Fötterna kalla och ögonen röda
Jag har tappat orienteringen
Är jag levande? Är jag en av de döda?
Sunkist och Sudafed
Gyroskop som är infrarött
Kommer inte att hjälpa, när jag är hjärndöd
Kan inte minnas vad de sa
Gudars helvete, det skiter sig igen.

Jag kan inte minnas vad de sa till mig
Kan inte minnas vad de sa för att få mig att vara hjälten
Kan inte minnas vad de sa
Bob hjälp mig!
Kan inte minnas vad de sa

[Vi] vet inte, [och] senare vet vi heller inte

Gudars helvete, det sket sig igen!

(Tool från 10,000 Days 2006)

LPWJ svensk version 24/05/09

Calins Visbok
http://www.poeter.se/viewBook.php?bookId=3550

Tool - Rosetta Stoned LIVE 2007
http://www.youtube.com/watch?v=q9_5ymSk77I




Övriga genrer av L Patrik W Johansson VIP
Läst 887 gånger
Publicerad 2009-05-24 15:37

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  ej medlem längre
Tack. I och med detta förstår jag bättre det jag inte tidigare har orkat ta reda på.
2009-05-25

  ej medlem längre
väntar på fortsättning...
2009-05-24





  < Nästa text
< Föregående