Ingen ser mitt djupaste sår
det är nästan förträngt
Men minnet frambringar en tår

Ingen ser när mina tårar faller
För de är inom mig
Bakom mina rostiga galler

Mitt hjärta är öppet och blöder
Du har kastat kniven
och du hoppas att allt är över

Ingen hör när jag skriker
alla har slutat lyssna
och alla älskade sviker

Men än kan jag inte sluta hoppas
Att du ska sträcka fram handen
och vilja kalla dig Lottas