Du

Du som ser mig,
vittnar mot mina
löpande avbrott.

Telefonsamtalen

Avlyssnar min andning,
den tunga flåsande
rösten
på andra sidan linjen.

Andra sidan bordet.

Som nu
talar mot sig själv
genom klockans viskningar,
väggens rysningar.

(Djupt i tankarna)

En gång till.

Och tystnaden infogar åter sig själv
bara för att motsträvigt proklamera:

!