så outhärdligt oemotståndlig

och omedveten om detta

ändå bara ännu en story

jag hade tänkt att berätta

sötaste flickan med lägst skurna jeansen

och allt där det ska vara

behöver inte göra sig fin sen

med läppstift och mascara

hon där vid fönstret, studerar för livet

och ser inte att jag finns där

sen när jag drömmande blickar tillbaka

så ser jag dina jeans där

sitter vid bordet intill med en tidning

ett skydd tänkt att kamouflera

egentligen vill jag få sitta just här

bara för att observera

så äter mina ögon igen och

blir aldrig nånsin mätta

de scannar allt det skarpskurna

och glömmer snabbt det enda rätta

med mörk oktoberdag som sin fond

hon pluggar hårt och oförtrutet

jag lunkar bort så småningom

mot det oundvikliga slutet

LARZ GUSTAFSSON  091024