jag vill bara berusa mig
nu
vatten kan liksom inte släcka den här törsten
av något mer

sömnen kan inte döva
inte beröva mig
längtan
efter något mer

så hey, vem fan vet vad som blir av mig?
jag kan inte ens planera en vecka i förväg
men jag hoppas och tror att jag kommer sitta
i en rullstol en dag
gammal och grå
jag önskar bara att de minnen jag har att dela med mig av då
är ljusare än vad jag vågar tro just nu

jag hoppas att jag inte berättar för brorson eller brorsdotter
om mitt liv som det ser ut just nu
jag hoppas att jag inte säger att jag träffade min första och sista kärlek vid sjutton års ålder
jag hoppas verkligen inte det
jag hoppas att det kommer någon ny

och det är väl det jag längtar efter
någon ny

när jag såg dig för första gången fröken T så var du bländande vacker
och jag har sagt till mig själv, med facit i hand, att jag visste att det skulle bli vi två
jag säger, med facit i hand, att det räckte med en blick för att förstå
att det skulle bli vi två

och ibland, ett par gånger om året
ser jag någon på avstånd som väcker samma känslor i mig som du gjorde, och som minnet av dig gör
ibland, ett par gånger om året
kanske att man borde göra något då

men nej
jag är en stillsam betraktare, som ännu inte återhämtat mig från mina skador
så jag sitter tyst och ser på
hur de kommer in, uppträder, och försvinner ut ur mitt liv

gång på gång på gång

kanske
att man borde göra något åt saken
istället för att berusa sig
och längta efter något mer

kanske

om man inte vore så jävla feg