hela världen på mina axlar
och du är dimman i min hals
på fönstret
och överallt

du är regnet i min mun
stjärnan innanför benen
som bultar sig ut
ut i rymden
där månen är ensam som jag

havet är där du inte är
och solen är varma stenar under min hud
knän
och händer

saltvatten och stjärnfall
och en krater i lungan
händer rycker andan ur mig
med röda snören

du är tråden
blåsten
tanken som fastnar
och försvinner

ut i natten
genom morgonen
genom lungan
ner i havet
ut i rymden
hem till månen