Så mycket nu i tomrum mellan dig och mina barn, du har åkt, de
kommer om några timmar, och som vanligt, jo, det är skönt i just
denna lucka mellan då, nu och sen, jag längtar efter dem, jag saknar
dig, så fullt ut kan jag inte njuta av att bara vara själv, trots skidor
på teve, tidningar och böcker
Jag fyllde även tomrum med en promenad i stan, inköp och två
kassar i mina händer hem igen, grannfrun med hunden mötte mig
på vår gata, hon sa, två kassar, så dina barn är på väg?
Nu har jag fått in steken i ugnen, och allt är så som min son vill
ha det, ugnsbakade potatis och rotfrukter, och en god stek, dottern
tycker också att det är okej, även om köttet har insprängt fett
Men, det är inte fullt ut, jag vill så mycket, men räcker jag till?
Dagar mot december, hur kommer julen att bli, och 2010?
De börjar bli vuxna nu, barnen, men saknaden efter deras mamma,
den där dagen, då alla ska vara glada och uppfyllda av något,
ett havererat äktenskap, kan det komma något gott av det?