Ja, det inom oss
att få vara så lyckad
att få vara med
Tiden på stranden
med blick mot horisonten
om att längta så
Bakom fasaden
när vi blundar och ser bort
ensamt, ej olikt
Kan vara en dröm
det där att vara i liv
stilla falla in
Gruppverksamheten
att vara ärlig med den
krypa tätt intill
Trygga, så välkänt
vill vara där och så bort
söka ensamhet
Förlorat, mycket
stängda ögon, väldigt blind
svårt att öppna dem
Det med gröna träd
så bortom kråkfåglarna
tro åter igen
Kärlek, så kemiskt
allt finns i den där hjärnan
Peptidhormonet
Oxytocinet
från hypofysens baklob
kramas mycket mer
Lånar ljus från dig
dina celler och mina
försöker mötas
en gränslös kärlek
har snubblat så ofta där
ja, att mötas så
och som jag lämnat
att som kommit som en vind
som dött i stiltje
Dum, tror på kärlek
bryr mig ej om någonting
bara, den känslan
Allt som så skiljer
minnet, den där barndomen
alla år som går
När jag var femton
natten var med som en pråm
och ensamheten
Drömmar och floden
ville vara så nära
i ett landfäste
Dagar som är kvar
dina så öppna ögon
varandra i dans
Allt, ej allvarligt
att tro som så, här och nu
Allt så sakta, fort
Jag älskar molnen
så som det här att leva
så som de skiftar
Så är det med det
och så väldigt mycket mer
ja tankar just nu
tänker på henne
som stämde mina strängar
när strand var öppen
Ditt öra, en kyss
jag försöker att höra
när natten sluter
Ansikte, nära
ögon så väldigt djupa
så väldigt ömma
Jag kommer till dig
och landskapet så öppet
värld är stor med dig
Vad du är vacker
ditt ansikte, stilla, ro
ledsen och glädjen
Försöker säga
just orden som betyder
mjuka andetag
Famlar in i ljus
ramlar bakvänt in i mörkt
försök, komma hel
Ja, mer än skymta
allt med den vida blicken
du är så tydlig
Bakom sken, fasad
är du så naken för mig
tårar, skratt med dig!