En parodi på ett liv,
en värdelös själ

Kan vi inte vara besvikelser tillsammans?
Vi ska klaga tillsammans
och spilla tårar över saker som inte har någon egentlig betydelse

Vi delar en sinnesstämning,
ett täcke av pessimism bäddar in våra meningar i en ständigt bister klang.
Vi är nog rätt tråkiga varelser

Vi ser inte saker i svart och vitt du och jag, för oss är allt grått
men tillsammans är vi tvåsamma

jag kastar iväg mitt liv mot dig,
analysera,


Vem är jag? Vem är du?
Låt oss finna svaren tillsammans i en samklang av falska toner
och sur mjölk

När blev vi bittra och oberörda?

När blev livet en börda?