Jag misslyckas med att minnas hennes ansikte
Det var så längesen vi sågs, jag trevar i mörker
Jag är nervös och klumpig och barnsligt pinsam
Vill att hon ska höra min åtrå hela 2 mil bort
Räknar dagar, veckor, månader sen vi senast sågs
Ringar in datumen för hennes födelsedag och namnsdag i min kalender
Tänker alldeles för mycket på hennes lockande rosaröda läppar och nakna kvnnohud
medan jag hör hennes röst inom mig och känner doften av det mjuka håret
Jag tänker förbjudna tankar om någon som inte tillhör mig
om någon som aldrig kan bli min
Men jag älskar hennes leende och varma kramar
Och jag saknar hennes ord och andetag vid min sida
För varje dag som går blir längtan värre, och oron större
Om hon bara visste hur jag väntade på ett svar, ett livstecken
Om hon bara visste vilken roll hon spelar i mina fantasier och drömmar
Hur många sidor i min dagbok fulla av hennes namn och ord
Hur många kopior jag tagit på det enda fotot av henne jag har
Om hon bara kunde se vilket vrak hennes frånvaro gör mig till
Vilken tom och apatisk zombie jag blir utan hennes närvaro
utan hennes kropp, hennes armar, ögon och mjuka bröst
hennes hårsvall, skrattgropar, kaffetänder och lena hy
men jag misslyckas med att minnas kompositionen av hennes ansikte
ser fokuserade detaljer var för sig men ingen helhet
Jag måste se henne igen och pränta in hennes exakta utseende innanför mina ögonlock

Jag kan inte göra annat än drömma
och låta åtrån växa sig större
expandera
spränga mig i bitar
och slutligen förgöra mig