Jag har aldrig varit med i tv, aldrig vunnit på triss. Jag har inte onormalt många vänner på facebook och jag känner inte Peter Forsberg.
Jag har ingen tvättbräda, egen lägenhet eller ens körkort. På pappret är jag ingen speciell, inte mycket för världen. Men jag kan leva med det.

Jag har en familj som stöttar och julklappar under granen. Vänner som älskar och släkt som står nära. Just nu behöver jag inte vara någon speciell.

Jag kan nog tappa bort mig i den grå massan av människor ändå, jag behöver inte sticka ut. Och det är nog första gången jag säger, att jag är nöjd med det jag har.