Om detta må stenarna ropa
Den dagen som jag försvunnit från denna värld

Alla viste vem jag var
Men jag visste ingenting om dom

Jag undrade alltid
Men dom ville inte svara
Dom slöt sig till en ring
Med deras kala ryggar emot mig
Och jag stod utanför och betrakta dom med avsky

Jag dog
Och likt en fågel Fenix reste jag mig ur askan
Vackrare än någonsin

Dom kände inte igen mig längre
Ingen viste vem jag var
Men jag visste precis vilka dom var

Jag satte mig bland dom
Jag lade min hand på deras huvuden
Jag gav dom av min förlåtelse

Dom viste aldrig vem jag var egentligen

Dom undrade alltid
Men jag ville aldrig svara
Jag vände min rygg emot dom
Och dom blev såg på mig med förundran

Vem är han?
Han är mitt ibland oss
Men han är inte en av oss
Vem är han?

Jag var död
Men på den tredje dagen vaknade jag upp
En ängel som väckt mig ur min dvala

Jag reste mig upp
Och levde på nytt

Jag hörde stenarna lovsjunga mitt namn
När jag återvända från en annan värld