Vi, du och jag, vi kommer aldrig mötas på mitten
Långt där borta står du i andra änden av tunneln Du kanske inte ser mig när jag står gömd i min egen låtsas värld av ovisshet Jag ser dig och kanske är det dags för mig att kapitulera nu Borde sätta mig ner och försöka glömma bort alla gånger då jag trillat över dina barriärer Radera bort alla ord som vi någonsin har sagt Vimmelkantig av dom alla gånger då du skingrat ljus i mina sotfärgade nätter Ensam här men jag, jag fryser nu tappat räkningen på antalet timmar som jag tänker på dig varje dag och långt, långt där borta står du Jag har inte mycket att ge förutom varje del av mig Jag skulle följa med dig överallt till vilken värld som helst och aldrig vända om Minnena av dig har klibbat fast sig på min kropp och jag har försökt att skrubba bort dom Det syns inte Bara känns Värmen är som bort blåst av stadens för högt bullrande trafik Du åker inte förbi här men jag, jag fryser nu försöker hålla hårt på kärleken som vill ut ur hjärtats alla vrår och långt, långt där borta står du I mina andetag uppenbarar sig alltid känslan av dig Motstridigt låter jag dig allt för ofta ta plats i mitt inre Jag känner mig endast hel när du är hos mig och torkar bort alla tårar du inte kan se Livet ser alltid likadant ut förutom när du hälsar på Mitt liv har gått vilse i banor som mynnar ut till okända platser där du finns överallt men ändå ingenstans Här hos mig med spruckna melodier som sakta tystnat Avslagen men jag, jag fryser nu tappat greppet på livets filosofi när min tillvaro inte är försedd med dig och långt, långt där borta står du i andra änden av tunneln slutet vi kommer aldrig mötas på mitten
Fri vers
(Fri form)
av
Neesy
Läst 379 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2010-01-09 17:33
|
Nästa text
Föregående Neesy |