Text efter text då orden aldrig sätter punkt på aningarna som inte får bero
Spekulerar blint för meningslösheten
Jag skickar inte iväg dom långa breven som är skrivna för hand i perioder av predikan
Du kanske redan har hittat hem
Vad vet jag
Låter kanske ditt liv ta vändning dit det själv vill utan att du bryr dig
Mina felsteg föddes för stora i din lockande livslust jag aldrig vågade förstå
Otyglade drömmar tog plats i en fantasi som rostade bort
Våra attityder blåste iväg i spelen som blev tråkiga tillslut

och där, på en avlägsen parkbänk satt två exemplar utan respons
det visade sig vara vi

Veckor av brusten stolthet gjorde lögner till sanningar
Lämnade ingenmansland på kanten av slutet
Jag dränkte mina sorger i drycker när livet tog klivet bort från slumpen
Vi lyckades aldrig gestalta vårat redan dömda öde
Allting stod redan skrivet, tyvärr
Meningen att le bleknade bort som dom slutsålda biljetterna till våran föreställnig folk aldrig fick chansen att se
Kanske dolde vi instabila tankar som lyste upp allt för mycket i våra bråk
Hemliga verkligheter i tystnade dialoger fyllda av skrik och anklagelser
Du kanske redan har hittat hem
Vad vet jag

och där, i ett frustrerande liv slocknade två exemplar utan respons
det visade sig vara vi