Den listiga räven lurar gärna ut hönan ur sitt bo med fruktansvärda fågellika läten, för att smyga in och äta de växande äggen. Räven lyfter med hjälp av sina spänstiga läppar äggen mycket försiktigt tills de är rakt övanför huvudet, och viker med hjälp av tänderna upp en mycket liten spricka, så att den långa lilafärgade tungan kan komma åt och slicka ner innehållet, som långsamt rinner ner för strupen. Räven blir snart så glupsk att den krossar resten av de liggande äggen och äter girigt av de outvecklade fostren. Stärkt av sin mättade hunger stannar räven ända tills hönan kommer tillbaks, och äter även den. Med tiggande, trinda ögon, liksom en kraftigt överviktig person, sitter räven och väntar ytterligare en stund i grytet, för den vet, att strax kommer tuppen. Räven slukar därefter dess feta röda kamm, men äter aldrig av det giftiga tuppköttet.