Du sa "Glöm dina tonårstankar för en stund" och fångade mitt liv med din blick.
Och jag förstod inte varför jag inte tänkt på det tidigare.
Jag behövde inte ångesten längre?
Jag kände din varma hud och det spred trygghet genom mitt rum.
Vi stängde dörren för omvärlden och du fortsatte med din enkla filosofi.
"Det finns alltid en fördel med att bli vuxen.Jag skulle inte vilja vara sexton igen".Mitt hjärta samlade upp detta och sparade till ett annat tillfälle..
Om jag skulle behöva påminna mig själv.
"Ibland är vi vår egna största fiende".Och jag fick nästan andnöd när just de stavelserna nådde mina öron.Jag kände till det allt för väl.
My own enemy nr.1,you understand?