Skuggorna växte sig större i det flammande ljuset
Det var två krigare som kommit för att värma sig
Ärren var snövita på deras kinder
Blickarna var hårda efter allt hemskt de sett
Mänsklighetens sämsta sidor hade blottats
Inte bara på slagfälten...
Verkligheten var skrämmande men ärlig
Rak utan omvägar
Lögner däremot slingrade sig
och spred gift...
De två krigarna undrade när allt skulle rämna?
Godheten hade ännu inte försvunnit
De kunde ana den i mörkret
I dimmorna...
De var inte redo att ge upp än