Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rebellion





Du ville veta sanningen om mig

Någon annan än den som stod på nedklottrade väggar i hockeykillarnas omklädningsrum



Länge hade ensamheten tuggat i våra kroppar som ett uthungrat monster
Jag var portad i baren så du smugglade ut drinkar till mig
Promille under månsken
Och man kan förälska sig i betongen


Mina lockar ändrade färg mellan dina valkiga gitarrfingrar
Jag tror du ville älska mig filmstjärnestyle
Med blodröda läppar och en pistolmynning mot tinningen


I krossade gatlyktors sken
Slog vi skuggor på trottoaren
Våra konturer mot staden som glömt bort vad det var att vara ung


Och vi ville samla ihop en arme´
Av dom bortglömda och dom utdömda
Med facklor och järnrör
Slåss för rätten att vara den man är
På en plats där alla är en och samma


Sen fick du kyssa mig
Som en röd tråd genom alla händelser och människoöden
Som slog upp som blommor under asfalt



Sen kapitulerade vi där på rygg
Sjönk genom jord
Och våra hjärtan ligger för alltid begravda där under kullerstenarna
Där allting en gång började








Fri vers av Pytti
Läst 445 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2010-02-18 11:32



Bookmark and Share


    Herr Ångest
wow.. riktigt skitig gatupoesi.. Gillar starkt!
2010-04-09

  blaite
Skiiit bra pytti
2010-03-24

  "Dempa"
Tok-diggar detta alster! :)
2010-03-16

  Carl Thomas
wow... den va fantastisk. rysningar i bakbenen å låt ingen sko mina sulor på ett tag. Vilken känsla, melakonisk, tonårs romantik med jamesbond prilla i armvecken.

MVG!!
2010-03-10

  Larz Gustafsson VIP
Stiligt.
Tjusigt.
Rafflande.
2010-02-18
  > Nästa text
< Föregående

Pytti
Pytti