Blodet är vinet vi dricker
i vackert utsmyckade glas
Skålar över vår odödlighet
Det är en gåva ur mörkret
Men ändå kan vår värld
vara ofattbar ljus
För att förstå godhet
måste vi förstå ondska
De har ingen funktion
utan varandra
En balans,en våg
Jag är inte längre rädd
för den stora törsten
som aldrig tycks bli släckt
Och att jaga genom natten
fyller mina sinnen till fingertopparna
Spänningen är som en drog
Nattens gudinna vakar över oss
bortom månens bleka sken
Kråkans ögon rapporterar till henne