Damian tog hennes hand och masserade fingrarna lätt.Hon rös lite bara för att det var så skönt.De hade träffats varje kväll vid eken i en vecka nu.
Varje gång hans gröna ögon blickade in i hennes var det som om tiden suddades ut.Hjärtat slog frivolter varje gång läpparna dröjde sig kvar vid hennes kind.Jag har aldrig låtit någon annan komma så här nära mig tänkte hon och log omedvetet."Vad tänker du på?"Damian släppte hennes hand och rörde vid hennes underläpp med ett långt finger."Det är en hemlighet."
Då dök något rovdjursaktigt upp i hans ögon igen och han spann:"Lilla flicka,jag kan få dig att berätta vad som helst om jag vill."Hon puffade lekfullt till den starka axeln."Åh,vad rädd jag blir.Du stora starka man."Med ett lekfullt rytande tog han Jonna i famn och rullade runt med henne.Löv fastnade i det mörka håret.Andfått fick hon fram:"Jaja jag ska berätta.Vilken tortyr!"Hennes leende bekräftade för Damian att så inte var fallet.Hon hade njutit av att vara i hans famn."Du är den förste som...jag har öppnat mig för."Vid det erkännandet var det något som hände inom honom.En obeskrivbar känsla av fullbordan.Ren lycka.Utan att tänka efter slöt han sina läppar över hennes.
Med ena handen smekte hon bort det eldröda håret från hans starka ansikte.
Några fåglar gled över den dystra himlen.Vinden började låta som ett skrikande barn igen.En stund senare slutade kyssen.Mest för att Jonna behövde andas igen."Det där var..wow!"log hon och kände hur en yrsel kom över henne.Hans mörka skratt visade hur nöjd han var över reaktionen.
"Jag måste tyvärr gå hem nu."Jonna tittade ner på klockan.
"Okej,lilla flicka.Ses vi imorgon kväll?"Hans röst avspeglade den sorg som fanns i hennes ögon."Självklart!"De kysstes ännu en gång som avsked.
Nästa kväll väntade Damon som vanligt.Med glädje i sina steg gled hon in i den trygga famnen som luktade läder.Det var en doft som hon kommit att förknippa med honom."God kväll,"vibrerade hans röst mot hennes hals där pulsen slog en aning fortare."Du,jag kom på att vi har aldrig varit hemma hos varandra.Jag vet att vi älskar kyrkogården bägge två..men det skulle vara trevligt att veta hur du bor."Han log snett."Vill du alltså att jag ska bjuda hem dig?"Hon nickade och drog handen genom hans mjuka hår."Då säger vi så."