I gryningsljus
går vi till sängs

när ljusgrått morgonljus gör det möjligt för oss att återigen urskilja konturer
så blandas mitt hår med ditt
på en kudde klädd i urtvättat örngott

När jag rör vid en slinga mörkt hår
och inte vet om den tillhör dig eller kanske mig
när jag inte längre vet var mina armar slutar och dina tar vid

så ler jag
utan att du ser

för min näsa vilar mot din kind
och dina ögon är slutna

din doft berusar mer än gårdagens vin
och när din arm har somnat av mitt huvuds vikt
så känner jag dina fingertoppar på min mage, dina fingerblommor mot min hud

och visst är morgonen vackrare
när vi vaknar upp i det underbara ormbo
som finnes i din säng