Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Minnen som kom tillbaka för ett tag


TRASDOCKAN (En tid för längesedan)

Efter lekis som de hette då på den tiden i slutet på -70 talet
så var det dags för en liten blyg tjej med långt hår, fräknar i ansiktet,
glugg mellan framtänderna och vänsterhänt att börja skolan i
augusti.

Mamman följde flickan till skolan den första veckan varje dag då flickan fick
cykla på grund av att det var knappt två kilometer till skolan så alltså
var hon inte kvalificerad för skolskjuts. Över en stor trafikerad riksväg skulle
den lilla blyga flickan varje dag och mamman kände verkligen en oro varje dag.

Ute på landet bodde hon och det kändes som att det var så långt
till hennes klasskamrater som bodde i staden. Hennes grannkompisar fick åka till en annan skola i ett annat län.

Redan första dagen i skolan märkte hon vilken skillnad skolgången skulle
innebära. Läsa kunde hon redan men det hör till saken att hon var vänsterhänt och med två fröknar som lärarinnor var det inte en rolig period som väntade.

Den ena lärarinnan var så snäll och lärde ut så alla förstod men den andra lärarinnan var lång och mager och stod med linjalen till hands då hon såg att
den blyga flickan skrev med vänster hand. Stegen närmade sig och plötsligt kom linjalen mot flickans hand och orden - SKRIV MED HÖGER HAND!!!!

Så blev det rast och i en klass med ojämnt antal elever hade flickan alltid så
svårt att få komma in i någon grupp att leka med. Här kommer den pricka korven och hon som läspar ropade många efter henne. Ibland hände det att hon blev omkullknuffad av klasskompisarna.

Det var verkligen utanförskap - varje dag på rasterna och även på fritiden.
Till slut fick flickan skolskjuts av en buss som skjutsade särskolebarn varje morgon till skolan där flickan gick och även detta lyckades hennes klasskamrater se så det kommenterades verkligen högt och ljudligt varje rast.
Du är ju ett särskolebarn hördes ofta och mera knuffar uppstod.

Från klass 1 - 3 i lågstadiet kände flickan det som att hon var som en TRASIG DOCKA eller en så kallad TRASDOCKA med de rappade händerna från linjalen som satt djupa spår i henne på grund av att vara vänsterhänt och även hennes klasskompisar som kom med ord och knuffar.

100412




Fri vers av sajo
Läst 205 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-04-12 08:13



Bookmark and Share


  anits VIP
Fy vilken lärare du hade, som bar sig så
illa åt, och inte såg, och kunde hjälpa dig
på rasterna
2010-04-12

  Christine Sabel
var detta verkligen på 70 talet?
2010-04-12
  > Nästa text
< Föregående

sajo