när jag var ännu yngre var jag i ännu större behov att skriva av mig
Södra Sandby
om jag repiterar ett ord tillräkligt många gånger
kommer jag då glömma dess innebörd och mening
människa
människa
männsklighet
jag går här på min hembys gamla gator och möter små människor
som någon gång kanske kommer att växa upp
men frågan är
kommer dessa små människor förstå att man inte behöver slå
bara för att visa lite manlig stake
eller att man inte behöver pressa upp brösten
så att det ser ut som två extra dubbelhakor som hamnat lite snett.
tvivel växer sig stark
tränar extra på gymmet för att kunna ta över världen
magstarka bilder från en Svenssons vanliga vardagsliv
"för epatraktorerna i tiden" och hoppas på miljöombyte
den lille mannens storhetsvansinne matas med steroider
och här sitter jag
med popcorn i handen och en hejarklacksramsas rimmande svängiga mening
tittar på och hoppas att ni någon någongång kanske inser hur vansinnigt det ser ut
när trippelhakade färgglada plastdockor fnissar och stöter in i finniga små maskindyrkande lantisar.
någongång kanske världen växer upp.
jag tvivlar på det!