Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du är ingenting längre

För du viskar hur ont det gjorde
För hur ond jag är
Hur ont ett barn kan vara
Som vänder ryggen så hårt
Jag springer i snön
Fast det blåser kallt
Man ska ha skor på sig ute
Det lärde ju alltid mamma mig
Ingen vet någonting
Jag kan springa hur långt jag vill
Jag kommer till din dörr
Något som är min trygghet
Och ingen ringde
Du ringde inte
Du märkte knappt
Jag försvann och du märkte inget
Jag skulle sprungit längre




Fri vers av annajakobsson
Läst 324 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-08-15 01:50



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

annajakobsson
annajakobsson