bog skalv - språng stillat - i sig - i sanning

outsagt, och sotad var marken kring de släckta lägereldarna
inget skulle förtäljas

om zigenarens koffert slås en livrem
guldringens rundel är tryckt

ännu ett uppbrott
kittlarna - skramlande som klockor, utan kläppar,
gjutsvart dammig sammet i kjoltyg

geronimo, silvestre, shalallah, jaïpur

nysnutna inför avresan åthötta med hurringar upp på vagnen
mot varandras violetta blickar väger horisonten just ingenting

snögässen forscerar massiv i bessarabien - inget är så vitt,
så tyst
rusar inget i venerna - så som förvissningen, i hästens öga