Inga palmer vajar på sanden
men solen glöder som det var dag
där vi går vid Luleälven, i sommarnatten
du och jag

I natten stillhet hör vi göken
hoa, bakom Haradsön
Från ängar strömmar dofter
som guld är Klusåbergets krön!

Där vi går har ljuset inga gränser
här har mörkret inget bo;
här vi går som i en Lustgård
i vår egen ro

Där vi går i sommargrönskan
tysta, fot för fot
hör vi sommarnatten tala
som den alltid gjort

Talar tro och vardagslycka
talar kärlek, utan ord:
Hör, Någon talar i det tysta
i den Skapelse Han gjort!

Vi är själv en del av Undret
vi är alltets hedersgäst;
där vi går i våra tankar
är vi bjudna, till en fest!

Han som bjöd oss gjorde natten
Han som bjöd oss gjorde dag
Hans är också sommarängen
och göken, som hoade ett slag.

Snart skall nattens stillhet bytas
mot badviksstoj och skratt,
men vi dröjer, i det sista
i vår tysta sommarnatt.