Tänk, att jag skulle bli 79 år
innan jag förstod,
att Kärleken är min bäste vän,
att Kärleken fyller min kropp, själ och ande,
att Kärleken söker mig, finner mig, fyller mig,
att Kärleken ockuperar mitt hjärta
och styr vartenda steg!

Ja, så är det,
och så har det alltid varit,
fast jag inte förstått det fullt ut
förrän nu…..

Min kropp är en växt:
Den föds, bär frukt och dör.
Den lider, plågas, torkar ut
och vissnar.

Men min Ande är ljus, lätt och fri,
seglar på glada moln,
dyker ner i havet,
simmar som en fisk,
föres av milda havsströmmar
till alla jordens ändar.

Jag klättrar upp på bergstoppar,
flyger några varv runt jorden,
byter färg och form,
sång och melodi
Allt flödar över
av Kärlek.

Som sånglärkan på dallrande vingar
sjunger sin jublande sång
över vida fälten,
Så jublar mitt innersta jag.

Varma uppvindar lyfter min själ,
till hisnande höjder,
varifrån jag kan skåda vår Jord,
och alla dess Kärleksunder.

Och vill jag, så tar jag ett skutt
ut i vida Universum,
hoppar på solar och månar,
genomsöker galaxer.

Längtar tillbaka till jorden,
landar mjukt på dess yta,
får dansa med nakna flickor
en virvlande kärleksdans.

Jag vandrar genom liljedalen
Och liljorna är större än jag själv
Deras doft är bedövande,
Och jag faller till marken,

leker med harar, ormar och bin,
njuter av fåglars jublande sång,
känner mig ung, glad och vacker,
frisk, stark, förtrollande skön.

(forts.)


Vad är det som händer därinne
i mitt djupaste, hemliga Jag?
Jo, kroppen vissnar och skrumpnar
men själen förvandlas till Gud.
Allt öppnar sig och segrar
när Kärleken får en chans.

Vad är det, som lyser inom mig,
vad är det, som hettar och bränner?
Vad är det som sjunger och jublar
i mitt allra innersta Jag?

Jo, det är Kärlek och Kärlek och Kärlek
som fyller land och hav,
som ockuperar hjärta och hjärna
och fyller mig med Liv.
Den fyller varje atom och molekyl,
Varje blodkropp och cell.

Den följer mitt blodomlopp
genom hjärta och hjärna,
genom alla mina organ
och renar mitt blod.

Den är som ett fyrverkeri,
sprutar ut nya världar av Kärlek,
Den är som en härdsmälta
som aldrig kan stoppas.

Ja, så lever jag i Andens värld
Och jag är ju där – redan nu!
Kroppen är helt underbar
Men den är begränsad i tid och rum.

Själen är
o-begränsad,
o-övervinnerlig,
o-skadlig.

Kropp, Själ och Ande är ju ett
Men vi kan bara uppfatta Kropp och Själ.
Anden är så mycket större
Och den är Evig Kärlek!

:::::
Du frågar mig allvarligt:
Hur ska jag få del av denna Kärlek?
Jag svarar: Min vän, du behöver inte söka,
se mig djupt i ögonen!
Och du läser i mina ögon:
Du ÄR Kärlek, du ÄR Kärlek, du ÄR Kärlek!

- Men hur ska jag veta det?
- - Se dig om här i naturen!
- Se hur blommor och stenar
- buskar, träd och gräs
- formar sig till ett budskap:
- Du ÄR Kärlek, du ÄR Kärlek, du ÄR Kärlek!

Men hur ska jag bli helt säker på det?
- Lyft din blick mot skyn!
- Och just nu slår en kraftig blixt,
och du läser, mot den blygrå himlen:
Du ÄR Kärlek, du ÄR Kärlek, du ÄR Kärlek!


Rolf Bergling
2010-09-09