Han kom,främlingen
mörk och dödligt farlig
Hans häst dansade fram
lätt som en vind
Främlingens läppar
var det enda mjuka
i ett ansikte prytt
av ett långt smalt ärr
Håret förde tankarna
till en korp
som mer än gärna
ville smaka Blod
Dimman slöt sig tätt
Det var en Natt
som andades
av förgörelse
men som även
förkunnade en födelse
Ögonen lyste
som diamanter
i det svarta förtvivlet