vad kan jag göra åt min längtan?

den måste korsfästas igen

för ingen felaktig förväntan

får gro och växa fram ur den

det är så smärtsamt att bli korsfäst

man skriker uti högan sky

men ofta kan det som är näst bäst

förhindra dagen från att gry

det finns nog inget jag kan göra

så jag får överlämna allt

allt som vill fräta och förstöra

och suga sältan ur mitt salt

jag vandrar fram mot tidlös frihet

jag vandrar alltid mot en vår

då finns ej plats för dubbellivet

då gäller blott ett enkelspår

LARZ GUSTAFSSON   3/11 2010