Ramlande, fallande, snubblande.
Döden är terroristen, ätit och sugit upp själen.
Sanningarna inuti syntes tidigare och dom svalde sina tårar .
Vilda drömmar som skriker men ljudet låter inte längre som mänskliga röster.
Inlåst, instängd, inmurad.
Livet är terroristen, lurar och förvrider sinnet.
Lögnerna utanpå syntes tidigare och dom stoppade all ånger.
Verkligheten stängde alla vrål och endast tystnaden uppstod.
Ensam, borta, apatisk.
Ingen sa att det var enkelt.
Ingenting visade att det fanns en väg utan hinder.
Jag låter tiden bära väntan.
Terrorister, försvinn.