Jag är rädd...
en sjukdom utan namn
Kanske är det över nu?
På riktigt..
Inte längre en vass mardröm
att skära sig blodig över
Jag blickar in i spegeln
men jag kan inte se det inre
Endast skalet som döljer sorger
skalet som döljer ärr
som skulle lysa vitare än staden
om de nu hade prytt min hud
Men alla förlorade strider
kan inte märkas utanpå