Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

JagKvävsOchExploderarPåSammaGång

Jag orkar inte längre sa jag. Du såg ledsen ut. Klumpen i halsen växer, gråten stockar sig och det bränner bakom ögonen. Jag står inte ut längre säger jag. Tårarna rinner längs dina vackra kinder.
Jag kvävs och exploderar på samma gång.
Försöker slå bort de dumma tankarna från huvudet. Jag skriker. Glaset går i tusen bitar när det träffar betongväggen i köket. Jag är barfota och det sipprar blod från mina fötter och fingrar.
Jag kvävs och exploderar på samma gång.
Jag vill dö får jag fram genom den hulkande gråten. Du sitter fortfarande stilla. Dina tårar har slutat rinna. och dina andetag är nästan obefintliga. Jag måste kräkas! Du håller mitt hår. Försöker knuffa bort dig. Jag orkar inte längre snyftar jag tyst. Tåren rinner sakta längs din vackra kind.
Jag kvävs och exploderar på samma gång.
Du är den vackraste jag mött. Den finaste jag älskat. Du är helt underbar. Jag gråter fortfarande. Snön är kall mot mina bara blodiga fötter. Det pirrar. Snart är alls känsel borta. Lägger mig ner. Försvinner sakta bort, in i min egna värld. Känner inget längre. Ingen sorg. Ingen smärta. Inget hopp. Ingen glädje. Ingenting.
Jag kvävs och exploderar på samma gång.
Sen blir allting svart......




Fri vers av Lovikavante
Läst 222 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-12-09 10:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lovikavante
Lovikavante