Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Talets tystnad

Låt andra tala illa om mig, låt dem spotta på mig.

Dem som försöker tända eld på himlen med en fackla, eller hugga ner månen med ett svärd; slutar utmattade.

Jag lyssnar på dem, smakar deras onda ord som ljuv nektar. Allt rinner bara av, jag finns i mitt otänkbara jag.

När jag märker, ser och hör dem tala illa om mig, tar jag tillfället att putsa på mina meriter.

För när jag är tacksam, uppsluten, i varken fiende eller favorit. Där växer min kraft för kärlek och ödmjukhet, som födas av det ofödda.




Fri vers av Modesty211
Läst 561 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-12-29 19:19



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Modesty211
Modesty211