jag dör ibland

av damm och saknad efter

mänskligt värme

du rör mig med ord som kryper mellan

skinn och blod

jag lever

och dör ibland

försvinner i m;rka fuktiga hål

svär po att inte leva igen för att inte dö

men du vattnar

och jag lever

i fred och lugn som bara finns

i hav utan vind

du blåser liv i alla mina bortglömda rum

mina tusen väggar jag har byggt har rasat

bara för att du vill det