Då jag inte kan se in i framtiden
kan jag iallafall skymta något,
något suddigt ljus som sakta
ökar i stryka

Hopp?

Jag går i blindhet, jag lever en
i en lögn, men ändå går jag
mot ljuset, mot ett kanske
påhittat hopp

Varför?

Jag sträcker ut min hand mot
det varma ljuset, men det finns
inget att ta på, min hand faller
bara sakta igenom

Lurad

Jag dras tillbaka mot det förflutna,
smärtan kryper sakta in i kroppen
och skapar oreda och deppression
och slår mig till marken

Besegrad