Hur stor är chansen

att andra sen

får den dom vill ha, älskar och tycker är bra

när jag får dras, tas

med och av och med andra

varandra

som älskar mig säger

hej

du är söt bli min tjej

jag är väl ingen grej

inget pris, åh nej.

För den onsdagen med dig

åh den onsdagen säg

inbillade jag mig

eller va det på riktigt så säg säg säg

den onsdagen på din säng

i varsin ände av din säng

och våra kroppar rörde sig närmare

famlade, hamnade

tätt i ett hörn

av din säng

under ditt täcke

du tog mitt knä, sa

jag behöver det som armstöd

och jag trodde det var mer

betydde mer

att du ville se, känna

mig.

Men din bror

hoppande, studsande och runt i rummet lufsande

trodde han var ett hinder

han som ditt hjärta binder

fast vid att ej visa vad du känner

ville röra dig med mina händer

och jag kunde

under täcket

för snart du låg

på mitt lår

och med ditt öra mot mitt bröst

nu när det börjar bli höst

utanför ditt öppna fönster.

Du sa

jag hör dina hjärtslag

och jag trodde det var mer

betydde mer

för jag ville mer jag vill mer

nej det var inget stavfel.

Jag vill mer.

Tål inte att se, höra, be, förstöra

andra tjejer med bättre grejer

falla för din världsvana attityd som bara är ett spel

och jag tror jag känner dig men jag kan ju ha fel

för du döljer så lätt

och allt sköljer rätt och slätt

nedför mina kinder

för jag är mitt enda hinder

och om jag tänker efter

så har jag nog känt så här ett tag

redan i maj, ja i maj när min hjärna va paj

och allt va en enda röra

när vi stack till Tyskland för att höra

lära oss språket bättre

redan då kände jag

utan att jag tänkte på det, jag

kände nåt starkare, klarare, vackrare

för dig

för jag tror du spelar bra mycket.

Jag kände för dig

innan Celine hörde dig.

Men igår

när jag nästan var säker

trodde jag va säker

men i mitt bakhuvud slog det volter

tankarna på er, på dig

när min väninna propsade på att berätta

och jag försökte stoppa, fast jag ville lätta mitt hjärta

jag ville du skulle veta men i sista stund

jag kände det var fel fel fel

och sen var det försent sent sent

du sa samma grej till mig

som en annan sa för hundra år sen

synd, för känner inte samma men

då min väninna

hon tindra och flimra

blinkade med ögonen, sa

förlåt men vad va det jag sa

inte falla för en vän

tror hon det blir bättre av det där

och sen satt jag så här

tvingade mig att tänka på annat

och den här historien blev allt annat

än den kortfattade beskrivningen av

i onsdags.