Vaknade efter en kväll med lite för mycket alkohol. Jag upptäcker att det befinner sig en man i lägenheten. Vart är jag , jag är inte hemma, måste ut. Är de få tankar jag tänker. Hör hur mannen slurpar i sig sitt kaffe samtidigt som han bläddrar i tidningen i köket. Tar försiktigt på mig mina kläder och smyger mig ut i hallen. För att kunna smygtitta på vem mannen är. När jag upptäcker vem mannen är får jag nästan en chock. När jag går in i köket kollar min biologiska pappa upp ur tidningen och ler.
- Godmorgon Erika säger Pappa Sten med ett överdrivet leende
- Hur har jag hamnat här??????? Vrålar jag
-Kommer du inte ihåg säger pappa försiktigt nu med en lite allvarligare min.
Jag går fram till köksbordet och sjunker ner på en stol. När jag sätter ansiktet i händerna kommer sakta tårarna och bilderna från igår. Den starkaste bilden är då min pojkvän Daniel slår till mig så hårt att jag ramlar ner mot marken efter det blir allt svart en kort stund. Men på vägen hem med vingliga ben möter vi en man. Ja just det min pappa jag inte sett på 13 år. Jag fattade inte på en gång att det var min pappa men när han passerat mig och jag såg hans skinnjacka med änglavingar med hans autograf förstod jag. Det var då jag hade vrålat hans namn. Daniel hade sagt åt mig att hålla käft. Pappa vände sig då om och sa min lilla ängel och han hade kramat mig. Precis sådär som bara en pappa kan kramas. Jag släpper bilderna från igår och häller upp kaffe i en kopp.
- Jo jag minns, ljuger jag försiktig fram.
- Du har nog många frågor efter 13 år. Varför jag lämnade er och inte hörde av mig stämmer inte det Erika frågar pappa med en undrande min.
-Jo kan du inte berätta det pappa säger jag med ett litet leende.
- Klart jag kan lilla vännen. Allt började då jag träffade Frida på en mc-träff. Känslorna hade väl svalnat för mamma. Det är ju så förbjudet men när Frida stod där 23 år gammal så kunde jag inte stoppas. Hon var dock inte lika vacker som du är idag. För du är min ängel säger pappa.
- Jag var 10 år men hur kunde du pappa säger jag med tårarna i ögonen.
- Snålheten att få någon att älska men det får man inte behålla . Men för 3 år sedan dog Frida i en obotlig cancer. Jag vill tala om för dig att du och Fredrik har en lillebror.
- Nu ljuger du som vanligt skriker jag.
- Nej lilla ängel det gör jag inte. Er lillebror Rasmus är hos sin mormor och morfar denna helgen. Har inte kunnat förmå att hälsa på dom eftersom minnen efter Frida kommer uppkomma igen. Kanske vore bättre att göra men när fegheten kommer så blir man dum säger pappa med gråten i halsen.
- Jag kan följa med, för jag vill träffa min enda lillebror jag har säger jag med ett leende.
- Okej vi försöker min ängel , säger pappa och ler.