Vi möttes under konfettiregn i okänd stad
en sista gång i tidig juli
vårdade varandras själar
en kväll i ljusblått kök från 50-tal
till smaken utav pulverkaffe
och kardemummaskorpor utan smör
ett två hjärtans-charadspel
inför blommiga tapeters ögonfägnad
med öronen begravda i sinnevärldens taggtråd
på andra sidan utanför
och på radio hördes en röst från förr
och sedan något nytt
vi vek pappersaskar
att lägga våra begagnade "köpt på rea"- känslor i
ett sista lillfingersmöte
på bordet emellan oss där färgen flagnat av
och där satt vi nu
vid den sista anhalten som var förnuftets slutstation
inte hade någon av oss kunnat ana
den morgonen när vi vaknade
att pulverkaffe skulle vara smaken
av två hjärtan som tar farväl?