i sin lågmälda stolthet

mot skummande hav

i den självklara skönhetens kropp

dröjer hon inom mig med

det intryck hon gav

må det avta med dagarnas lopp...

gröna fingrar, rött hår och

så rakryggat skön

bottenhavet är vildsint och kallt

men hon värmde

som representant för sitt kön

med sin vänliga vårdrömsgestalt

LARZ GUSTAFSSON   25/3 2011