Ända sedan Eva plocka' äpplen på sin gård
och lät Adam sprätta skrottar kring sig, på ackord,
uppstod ett behov att röja rent och puta fint,
ett yrke som av herrar anses typiskt feminint.

I horder har vi svärmat genom många seklers lopp.
Rensat upp och snyggat till efter mången mallig stropp.
En armé som aldrig syns och hörs, en kollektiv passopp,
som möjliggjort en utveckling, som skänker världen hopp!

För tänk er bara in i den store chefens rum!
Utan oss så skulle detta rum för längesen bli slum.
Vi dammar, lägger undan, skurar golv och tömmer korg.
Utan städning skulle knappast någons hem va' någons borg.

Ifrån trappor, industrier, korridorer och till köken.
Från sjukhus och till WC-holkar, till och med i kröken.
Från vardagsrum och festsalar, kontor och konferenser,
till skolor, daghem, bio, ja vårt jobb det saknar gränser.

Vår yrkeskunskap medger oss att ge korrekt aspekt
på skillnad mellan rengörande preparats effekt.
Vilken trasa man skall använda till vilket material,
hur man skurar, hur man bonar, hur man putsar en pokal.

Tacken för vårt slit är dålig rygg och slitna knän.
Spott och spe med usel lön plus en malande migrän.
Så buga er i vördnad, tag er tid att börja fjäska,
när ni ser mig med min skurhink, en stolt och vacker städerska!