Du står och gråter

kan inte ge dig tröst

är inte vid din sida

och vad ska du tro om mig

stenar i mitt bröst


vi är en droppe i ett hav, strömmar

vi förlorar oss i djupet av en dröm

du anar inte hur du sårar mig

när du säger att du önskar ha mig

men med tiden sköljs jag bort


det var hela tiden du som tände natten med ett ljus

men mörkret föll, slog mig ur galaxen

det är samma sak när du rör mig

då faller tårarna igen



Efter dig

vandrar ledsamt

skakar om mig själv

ångrar allt så hårt



Mynt i blanka ögon

förlorar kraft i livet

där allt vi försökte

hålla om

blåste bort