Faller..


Själens krigsdans

splittrad i tusen bitar

Och du vill samla ihop mig,

Se mig.


Vet du vad du ser

utan att tänka en gång till.


I drakens blodröda timme

längs täta dimmor på trafik-linjer

Ropandes på hjälp

det som reflekteras i mig

är din egna vilsenhet.


Har tröttnat på orden

som tvingas fram

ur strupar.

Som inte har något att säga.

Som inte insett allvar i brännande knutar

När allt känns så påklistrat.

Så vill jag höra dig.

Skrika ut vreden ur din bröstkorg.

Ut i intet. Ut i natten.

Och jag ska krama din hand

Tills du når den punkten

Där allt stannar upp.

Och du flödar fram

som vatten ur bäcken.



I den rena, heliga, kraften

av att vara

ett


liv.