ibland trivs jag bäst

utan alla andra

då är det en fest

att få solovandra

tills sorlet och skratten

dött bort i fjärran

som taube utan oxen

och utan kärran

i ett strövtåg under strömoln

kom inte hit och stör

den här elden måste brinna

tills den falnar ner och dör

i ett strövtåg under strömoln

i min egen hastighet

själva produktionsprocessen

är min egen hemlighet

ibland är jag lyckligast

helt allena

när orden får flöda

och tankar skena

det finns sånt man inte får

för sekiner:

den sällsamma strömmen

av endorfiner

i ett strövtåg under strömoln...

ibland kommer människorna för nära

då blir de och jag nåt

jag måste sära

på fri hand, på fri fot

är bäst i längden

att skilja sig monumentalt

från mängden

i ett strövtåg under strömoln...

LARZ GUSTAFSSON    9/4 2011