Jag vaknar hastigt
utan ett andetag
reser jag mig snabbt som en kobra
mörkret sluter sig runt min kropp
jag vet att det är du
jag vet vad som väntar
och gör mig redo
du gråter och skriker
jag står stadigt kvar
för jag vet att du imorgon inte minns
de ord du sagt
de slag du utdelat
de sår du öppnat
med gråten i halsen tar jag emot
sväljer, lyssnar och försöker tala
mellan dina slag mot min mage
illamåendet stiger sakta
Till slut faller du utmattad i sömn
medan jag ensam ligger vaken
med fuktiga kinder på en säng och
stirrar ut i mörkret
med en törn i sidan
låter jag min kärlek till dig
tränga bort smärtan
ignorera vad du sagt
tills nästa gång...