Hörde en fin dikt idag!
Den handlade om någon som förlorat någon närstående i tsunami-katastrofen.

Den fick mig att tänka på dig, hur glad jag är att du finns vid min sida.
Att du alltid stöttar mig i alla lägen!

Jag kan skratta,gråta,skrika och bara vara.
Tillsammans med dig blir jag hel,utan dig fattas allt.
Kanske är jag besatt i dig på ett bra sätt.
Mitt kärleks sätt!
När jag är ifrån dig saknar jag alla sidor du har.
Saknar att du skäller på mig lika mkt som när du säger att du älskar mig och pussar mig i pannan.
De visar äkta kärlek våra minnen kan vara vi två bära och dela.
Därför vill jag aldrig att vi ska splittras, aldrig någonsin ska något ta ifrån mig min ögonsten.

Du får mina ögon att glittra som en stjärna på himlen.
Du får mitt hjärta att sjunga av glädje.
Och jag är föralltid din.
Bara din..
Jag är så tacksam att du kom in i mitt liv, utan dig är jag ingenting!